Visar inlägg med etikett Helena Bäckman. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Helena Bäckman. Visa alla inlägg

lördag 23 september 2017

White Guide J:r i Göteborg

Ny stad och ny arena. Efter två år i Stockholm och två år i Malmö var det så dags för White Guide J:r & S:r att ha premiär i Göteborg.

Verkar inte spela någon roll var Pelle & C:o placerar galan, för det blir fullsatt ändå. Hela gänget bakom denna gala skall ha all heder för det enorma jobb man gör, för att alla vi ute i kök och kommuner skall få vår egen gala. Stående ovationer från M & H till Pelle, Lotta och alla de andra bakom WGJ.
Jättestor kram till Johanna Westman också, som var den som gjorde jurybesöket hos oss. En sån urgullig människa. Självklart bor hon på Södermalm. Vet inte om hon är Hammarbyare, men väljer att tro det tills jag blir emotsagd.

Nytt för i år var också upplägget. Lunch, sedan en seminarieeftermiddag och därefter prisutdelning och galamiddag. Endast ett minne blott, är det hårda stolarna och den ibland segdragna eftermiddagsutdelningen. Istället inmarsch i den eleganta Eriksbergshallen för ett trevligt mingel.

Sedan middag vid dukade bord, med alldeles utmärkt mat.
Från scenen ledde Lisa Lemke (hon som brukar hålla i kockduellerna i Kungsan) och allas vår mat-Tina galan. Helt underbara och hur spontant kul som helst.

Jag hade förmånen att ha med mig min äkta hälft Helena detta åt. Vi fick sitta vid Södertälje Kommuns bord, då det inte fanns någon mer från Huddinge på plats. Precis som vanligt m.a.o.

Tina fick givetvis nys på att frugan var med, och hennes intervju med Helena går nog till historien som den tokroligaste någonsin.


Att det blåste nya vindar i resultatlistan märktes också. Nya namn och vinnare i nästan alla kategorier, vilket var förnämligt agerat av juryn. Borta var de flesta av oss "gamlingar", och var vi med så förde vi en tynande tillvaro långt ned i prislistorna. Bör väcka en en enorm revanschlusta på många händer till nästa år. Pratet om att alla är vinnare är ju ingenting som någon egentligen tycker.

Själv blev jag sexa i Årets skolkock och Mättpunkten elva i årets skolrestaurang. Vi klättrade sålunda fyra placeringar från förra årets femtonde, och nu satsar vi stenhårt på en topp fem nästa år. Jobbar oss långsamt upp mot förstaplatsen.

I skolkockskategorin är jag glad för varje nominering och topptio placering jag kan få. Har fortfarande inte varit utanför topp 10 sedan WGJ startade. Får se hur länge jag kan hålla mig däruppe :)

Nästa år går galan återigen i Göteborg, och vi ser redan fram emot den.


söndag 7 juni 2015

Underbart kul vecka...

Söndagförmiddag. Sitter med en kopp kaffe och tittar tillbaka på en väldigt rolig vecka. Den årliga balen för våra niondeklassare gick av stapeln i torsdags, vilket innebar massor med jobb med att förbereda maten. Ett sant nöje. Vi hade valt ett grilltema denna gång, och det blev riktigt populärt. Vi har ju som mål att övertrumfa oss själva från år till år. Detta inbär att vi hela tiden höjer ribban för våra prestationer. Bra utmaning, som gör att det aldrig blir slentrian i balen. Tänker inte skriva så mycket mer om maten utan låter istället bilderna tala för sig själva

                                         Här börjar vi bygga dekorationerna på buffébordet




                    Otroligt häftigt när det blev klart. Därefter började vi plocka ut maten i omgångar....











 Vid 19 tiden började våra pedagoger jaga in eleverna, så att alla var på plats vid mitt årliga tal......

 Då delar vi även ut priset till årets matgäst i denna årskull. I år föll valet på denne unge man. Detta är ett pris där Khandan, Pari & Patricia (vår dagliga matsalspersonal) är enväldiga domare. Då vinnaren är Hammarbyare, så begåvades han med två klackbiljetter till Hammarby-IFK Göteborg. Vi visste givetvis att han har ett stort Bajenhjärta.

Hamburgare på egenmald ekologisk högrev, och Helenas Sesam pain au lait och en ljuvlig dressing på anchochili...


                                  Underbart att se med vilken finess våra elever klär upp sig...

                            Charlotte Westman, MFFare, fick äta trots sin klubbtillhörighet....

                                    Annica Öberg var lyrisk över Khandans auberginesallad....

                                        ......och Marcela var, som vanligt, lyrisk över allt.....

                                                    En av Annerstas klippor...Queno

                            Alexandra hade klätt sig väldigt smakfullt och stilenligt dagen till ära...

                                Kockprofilen var givetvis på plats och hjälpte under balen.....

              .......anförda av vår fantastiske HKK lärarinna och kockprofilledare Gabi Morales.

                                                         Skolans elegant. Silvia Puccio.......

                              Var tvungen att, på nära håll, studera hennes fenomenala skor...

 Helenas överjordiskt goda efterrätt. En långpannepavlova på egen marängbotten, egen lemoncurd, vispgrädde, färska jordgubbar & physalis. Var nog kvällens populäraste rätt....

                   Khandan hade bakat upp lite av sina Baklavas och det var hur gott som helst....

Såhär såg efterrättsserveringen ut. Jag och Helena skar Pavlova, och Patricia delade ut tallrikarna. Sedan fyllde man på hos Khandan, med ytterligare godsaker.

Vi var vådligt trötta dagen efter. Endast 5 timmars sömn innan fredagens jobb tog vid, så när vi kom hem på fredagen drog vi täcket över huvudet redan vid 19.30 och sov i 13 timmar. På lördagen var det nämligen dags för nästa evenemang. Kockduell i Kungsträdgården. Vid 17 tiden på eftermiddagen klev jag upp på Scenen med Jonas Lundgren, och tillsammans genomförde vi en fantastisk matshow med mycket glädje och ren improvisation. Märktes att man hade med proffs att göra, för både Jonas och moderatorn Lisa Lemke hängde på alla galenskaper jag hittade på. Min kockmössa rev ned stora applåder. En underbar eftermiddag att minnas så länge man lever. Älskar verkligen att vara med i dessa kockdueller, under det fantastiska evenemanget Smaka på Stockholm. Lite bilder även från detta evenemang kommer här...

                                       Undertecknad, Lisa och Jonas strax innan duellstart....

                                              Hade en egen lite fanclub framför scenen......

                                           Stor show som vanligt...orerar och dompterar...



Kände mig väldigt trygg i min kockmössa för dagen. Forza Bajen:)

Fick se mig knappt besegrad av Jonas (som var en av de bästa och trevligaste kockar jag mött) även om mina fans, i sann Bajenanda skanderade "skandal, skandal...en domarskandal"..givetvis med glimten i ögat

 Min commis från Härnösands kockskola var en härlig kille....

....och avslutningsbilden säger väl egentligen allt om den glädje som fanns på scenen denna eftermiddag. Tack alla inblandade, och ett extra tack till Gunnar Göransson för att jag fick vara med:)


Nu stundar en avslutningsvecka på Mättpunkten. Därefter vågar jag mig återigen ut på vägarna, på ett sista uppdrag denna termin. Skall hålla en utbildning i Ronneby den 15:e juni. En dag för kommunens alla förskolekockar. Då måste man självklart ha hjälp från en som är aktiv i den miljön varje dag. Har sålunda kallat in Johan Ederström för att assistera mig under denna utbildning. Kan inte bli annat än succé`.

Årets längsta inlägg? Japp. dags att sluta och börja ladda för eftermiddagens match mot IFK Glenn.

På återhörande

tisdag 25 november 2014

Dagen efter kvällen före...!!

Ligger nu på hotellrummet och försöker sammanfatta alla intryck från gårdagen. Jätterörigt i huvudet är det. Var så otroligt intensivt, att kroppen fortfarande är inställd på högvarv. Kommer att ta tid att komma ned & landa i vardagen igen. Skall dock försöka rekapitulera tävlingsdagen någorlunda, med hjälp av lite bilder. Vi lämnade hotellet på morgonen. Micke Hollsten från Sodexo, kom med lastbilen vid 0430, och iväg till mässan och tävlingsköket. Avlastning och sedan väntan på att få köra in grejerna i köket. Vi hade även en vagn med dekorationer, som Helena skulle använda sig av när hon skulle ordna en trevlig matsalsmiljö. Hon fick inte kommunicera med laget efter 0700. Det är även hon som tagit dessa bilder.


Medan man väntar på tävlingsstart, får man gå in och ställa iordning vagnar och utrustning, så att man får den ordning man vill ha i köket. Utrustning man inte tänker använda, ställs åt sidan. Sedan görs en kontroll av kökets inventarier med en person som är ansvarig för den biten. Därefter möte med domarna. Då är klockan omkring 0645. Info och mis -en-placekontroll. Här hade vi gjort ett par mindre missar med datummärkning, som renderade i minuspoäng. Irriterande, men inget att göra åt...

Därefter kommer en maskinansvarig och demonstrerar ugnar och all annan utrustning. Denne herre finns sedan med i köket under hela tävlingen, så att inte utrustningsproblem skall resultera i tappad tid. Därefter sparkar tävlingen igång...





Alla jobbar oerhört fokuserat, och det är jätteviktigt inledningsvis. Man vill följa sitt tidsschema, och gärna skaffa sig ett litet försprång, så att man hinner ställa om till servering i god tid. Kan vara nog så svårt, med fyra domare som smyger runt en hela tiden. Gäller att ha is i magen och inte låta sig bli störd eller psykad. Man tog oss nog för lite buttra till humöret, men när man går in i tävlingsmode, är man ju inte direkt någon muntergök. Släpper dock alltefter dagen går.







Helena dekorerade upp serveringsvagnarna med kommunflaggorna, boken "Swedish School Meal safari" samt svenska flaggan. ...



Här ser vi att Huddinge och Gislaved fick dela vagn, tillsammans med lite vackert rotselleri och en läcker brysselkålstock. Någon som sett sådana förut?? Jättedekorativa:))


       Ledordet i ett tävlingskök är kommunikation, kommunikation och åter kommunikation....


Serveringen i full gång, och det var kul att se att våra första gäster var svenska. Liselotte Bonthelius med sällskap, fick första portionerna:))


Serveringen gick otroligt bra.Vi var slutsålda i förväg, och det skulle innebära 150 ätande. På grund av dålig kontroll från arrangörshåll, så fick vi nog 200 ätande. Salladen och soppan räckte precis, även om vi fick kasta om lite i utbudet (precis som man får göra i skolrestaurangen...flexibilitets löser problem). Laxen och lammet hade strykande åtgång. Potatis, ris och potatisrullen åts det väldiga av. 20 portioner vegetariskt nästan exakt som väntat. För mig var det lite extra kul att min kobba denna dag, var totalt överlägsen alla andra serveringar jag gjort med den. Blev perfekt. Evens cheesecake var dock den rätt, som blev den stora snackisen, och älskades av alla. Var tydligen en väldigt udda historia för många från beneluxländerna.

Vid två var serveringen över. En timme på oss att röja. Klockan tre skulle nästa tävlingsgäng in, så det var bråttom. Därefter blev det möte med domarna, som gav feedback. Vi hade ju förbättrat oss avsevärt sedan OS, och den info vi fick nu, kommer garanterat vara det som för oss till OS guld i Erfurt 2016. Nu vet vi var vi begick misstag. Nu skall det slipas på detta. Vi kommer att göra ett delvis nytt upplägg till OS, med fler stängda träningar förutom de öppna. Massor av ideér har redan dryftats mellan lagmedlemmarna.

Efter tävlings följde en lååååång väntan. Vi valde att hänga kvar på mässan och vänta. Hade vi åkt tillbaka till hotellet, hade man nog aldrig kommit därifrån igen. Prisutdelningen skulle börja sju. Alla med anknytning till vårt lag var på plats. Vår kategori ropades upp strax efter åtta. Piva Culinary Team, våra motståndare denna dag, ropades upp och fick bronspoäng. Därefter kom vi, och ropades ut som silverpoäng. Vi vann vår dag, och det var oerhört skönt. Trodde jag skulle känna besvikelse över silvermedaljen, då vi åkt dit för guld. men icke. Blev gråtfärdig av lycka. Vi skolkockar har nu ett OS och ett VM silver. Svårt att hävda att vi i vårt yrke inte är "riktiga" kockar längre. Vi kan dessutom servera den mat vi tävlade med, i våra skolor. Det är med stolthet jag säger detta. Vi tävlar med den typen av mat, vi ger våra gäster i skolan, och vår salladsbuffé på tävlingen, kunde lika gärna ha varit serverad på Mättpunkten en måndagsmorgon. Det är det som är det unika med TSSR, och det är det konceptet vi ALDRIG tänker ändra. Vi SKALL vinna med mat vi kan stå för, och som vi kan servera till 200, 300, 500 eller 1000 gäster.


Jag ville ha en ensam bild på vår Johan. mannen med tidernas största hjärta, och med en enorm ödmjukhet. Att vara reserv är ingen dans på rosor. Du måste kunna alla rätter. I tävling skall du diska, hålla rent åt fyra galna kockar. Du skall ha koll på serveringen och att sallader kommer ut, men du får inte involvera dig någonting i matlagningen. För att klara detta krävs en stor människa. Johan Ederström är en sådan människa, och dessutom en fantastisk kamrat.

Cecilia Ceder från Lantmännen, här omgiven av laget, är en annan huvudfigur i TSSR. Varit med från början, och är en fantastisk kvinna. Cecilias, och lantmännens, engagemang i TSSR är av guldkvalitet. Det gäller alla våra sponsorer. Vi har en liten, men naggande god, sponsorskara bakom oss. Så vill vi ha det. Vi tackar alla. Lantmännen, Martin & Servera, Ergofokus, Arla & Ocay. Utan Er hade vi INTE kunnat genomföra detta. Jättetack även till Sodexo transport, med giganten Michael Hollsten i spetsen. Han och hans andra chaufför Christer Ljunggren, skötte transporten med fullständig perfektion. Lita på att dom får uppdraget till Erfurt också. Ett extra tack till vår Martin & Serverasäljare Weronica Eklund också. Hon har varit en klippa i uppdraget, att förse oss med råvaror.

                                                 Even och hans älskade Anna- Malin

              Min dotter Gabrielle i samspråk med ytterligare en representant för Lantmännen

                           Hela sponsorgänget samlat för middag på Restaurang la Lorraine

                                                                  Helena & Cecilia:))


Barbro skiner alltid som sola i Karlstad, och i hennes sällskap lider man aldrig  

              Tommy Hellsten, min magnifike rektor, var i sitt esse. Alla skolor i Sverige borde ha en Tommy som rektor. Här ihop med ytterligare en Lantman;)

          Björn Bok från Ergofokus, hade Johan till Bordet, och sämre kan man ju ha. Dessa log ikapp.

Avslutningsvis vill jag bara säga. Trots att jag nu umgåtts väldigt intensivt med mina lagkamrater, så känner jag mig inte det minsta trött på dom. Vi är som en familj. Vårt lag är en perfekt kombination av olika personligheter med en sak gemensamt. Ett väldigt stort hjärta. Avslutar detta mastodontinlägg med fyra bilder som verkligen visar den känsla vi har i TSSR






Fotnot : Notera den lilla tjejen nere till vänster. Lyndons lilla dotter Hedda, som också ville vara med och kramas:)))